Åldras ensam?

Demografer förutspår att antalet levande släktingar kommer att minska globalt. Familjenätverk förväntas också åldras betydligt i takt med att åldersskillnaden mellan generationerna ökar på grund av sjunkande nativitet och längre livslängd.

I framtiden kommer äldre att ha färre familjemedlemmar som kan ge socialt stöd än tidigare. Samtidigt som de minskande familjenätverken blir allt vanligare ökar också antalet personer som lever utan partner eller barn. En central fråga är hur man åtminstone delvis kan ersätta den omsorg och omvårdnad som familjemedlemmar tidigare erbjudit.

I allmänhet löper äldre en större risk att bli socialt exkluderade på grund av åldersrelaterade förändringar, och äldre som tillhör minoritetsgrupper befinner sig i en särskilt utsatt position. Till skillnad från de flesta minoriteter i världen är de svenskspråkiga i Finland fullt integrerade och verkar leva i mer sammanhållna samhällen än de finskspråkiga.

Dessutom har de svenskspråkiga i Finland lägst antal skilsmässor och sedan 1980-talet även fler barn än de finskspråkiga. Denna skillnad mellan de två språkgrupperna gör Finland till en intressant plats för att studera äldre personer utan anhöriga och deras behov av informell vård.

Vilka är äldre utan släktingar? Äldre personer som inte har närstående familjemedlemmar – det vill säga partner och barn, som enligt forskning är de viktigaste och mest pålitliga vårdgivarna senare i livet.

Varför behöver vi forskning om denna grupp? Äldre utan släktingar kan vara mycket utsatta och ha ökat vårdbehov. Att uppskatta denna grupps förekomst, egenskaper och den geografiska fördelningen är avgörande för att kunna möta framtida vårdbehov och fördela välfärdsresurserna effektivt i Finland, som är ett av världens mest åldrande länder. Det kan finnas betydande skillnader mellan svenskspråkiga och finskspråkiga både i andelen äldre utan släktingar och i möjligheterna i deras nätverk att kompensera för avsaknaden av partner och barn.

Projektet har fyra mål:

• uppskatta antalet äldre utan släktingar i Finland och inom de två språkgrupperna,
• undersöka deras sociodemografiska egenskaper,
• kartlägga deras geografiska fördelning i hela landet med fokus på tvåspråkiga kommuner,
• samt utreda andra familjemedlemmars och vänners möjligheter att ersätta partner och vuxna barn som vårdgivare.

Forskningen baseras på material från Generationskedjan-studien som samlades in 2018 och på befolkningsregisterdata.

Projektet finansieras av Alli Paasikivi-stiftelsen och Svenska litteratursällskapet i Finland.

Mer information

Alyona Artamonova, forskare (in English)